Mysungar

Hostmedicin som funkar

Igår gick vi till doktorn med Elvin, mest bara för att kolla upp så att hans infektion inte gått ner i lungorna. Han hostar så otroligt jobbigt på nätterna o har liksom lite jobbigt med andningen, inte så att han syresätts dåligt, men det påverkar ju helt klart allmäntillståndet. Det var inget fel på lungorna o allt såg bra ut. Han har en klassisk luftvägsinfektion helt enkelt, sådana som barn får ofta, men för honom verkar hostan vara lite extra jobbig.

Några grannar hade tipsat mig om en hostdämpande medicin som FAKTISKT fungerar. Den heter Cocillana o innehåller lite morfin, vilket känns sisådär att proppa i en fyraåring. Men kan den få honom att sova lite bättre, slippa vakna en gång i timmen av svår hosta så är det värt det.
Läkaren var tveksam till att skriva ut den o förslog Brickanyl som vidgar luftvägarna något. Har vi redan prövat sa jag, funkar inte. Jamen lite Lepheton då, sa hon. Nix, har vi redan prövat, funkar inte, sa jag. Så tillslut fick vi Cocillana och det funkade utmärkt!!! Vi gav honom 2 ml innan han la sig o sen fick han två ml nån gång i natt. Han sov som en stock o slapp värsta hostan.

Under dagarna ger vi inte honom det, för slemmet som irriterar i halsen ska hostas upp, det är bra. Cocillana är hostdämpande o håller ju i så fall kvar slemmet, men nattetid är en annan femma tycker vi!

Detta är dagens tips till föräldrar med barn som hostar sönder nätterna! Skaffa Cocillana. Stå på er!

...Elvin oxå!

Stolt som en tupp var han, storebror, när han fick mata lillasyster!

Flaska

Idag har jag matat Vina mad nappflaska för första gången o det gick hur bra som helst. Jättemysigt att ha henne i famnen o hon var så lugn o go. Hon somnade om direkt efteråt.

Elvin totalvägrade ta flaska, så lite olika är de i alla fall...

Hosta

Elvin har fått sin efterhängsna o karaktäristiska hosta igen. Jobbigt värre för honom o dessutom har han som vanligt fått en lättare feber. Han ser så eländigt låg ut, med fuktiga o glansiga ögon o hängigt uttryck i hela kroppen. Det brukar gå över på några dagar, men det känns ju så trist att så fort han blir lite förkyld så sätter det sig i luftvägarna. Nån som har tips på br hostmedicin? Molipect hjälper egentligen inte mycket.

Tur att han har dinosauriefilmen att titta på. Han är verkligen helt inne i deras värld o lär sig hur mkt som helst. Tänk om man skulle bibehålla barnens inärningskurva hela livet...

Vina mår bra, o har så smått börjat hitta en dygnsrytm. Kanske. Men det är bärande som gäller i princip hela tiden hon är vaken, förutom när hon äter såklart!

Frukost

Tattoo

Så här ser min enda tatuering ut. Det är ett slags livsträd, med Elvins namn o min farfars fars bomärke bland rötterna.

Nu spånar jag på nästa tatuering. Det ska såklart stå Vina någonstans på den. Jag vet VAR jag vill ha den, på vänster underarms insida, men jag vet inte riktigt VAD jag ska ha. Lutar åt någon form av inte alltför feminina blommor o nåt snirkligt snyggt mönster.

Kom med förslag, skicka bilder på coola tatueringar!

BVC igen

Idag var vi på ett nytt besök på BVC för att väga Vina o prata med barnmorskan. Ett rutinbesök. Vina hade gått upp bra o väger nu 4,2 kg.

Nu har jag inga som helst förväntingar på att barnmorskan ska kunna ge några goda råd, o då blir det liksom ingen besvikelse. Hon lyssnar ju iaf på vad vi berättar. Det är väl ungefär vad jag förväntar mig o kräver numera...

Jobba halvtid

Vi har resonerat lite fram o tillbaka o kommit fram till att jag ska jobba halvtid fram till semestern vid midsommar. Det känns helt rätt att vara tillsammans mer när Vina är pytteliten o hela familjen är i en omställningsfas. Vi får mer tid med Elvin som bara får vara 15 timmar/vecka på dagis, mer tid för varandra o mer tid för mig med Vina.

Jag kommer ta ut halva dagar föräldrapenning på Elvin o Sigrid tar ut hel föräldrapenning på Vina, plus halvtidslön för mig. Det borde inte bli några större ekonomiska bekymmer, dessutom är det ju för så kort tid.

Jag vet inte så mycket om hur andra familjer tänker om att göra så, o jag har ingen uppfattning om hur andra borde göra, vi bara känner att det är helt rätt för oss. Har man ekonomisk möjlighet finns det ju egentligen inte så mycket att tveka för.

Fullt i ungar, o bara grabbar!

Idag har det verkligen varit full rulle hela dagen. Klungor med ungar har invaderat tomten o lekt, busat o bråkat om vartannat. Det är verkligen fullt sjå att hålla ögonen på fem grabbar i 4-5 årsåldern. Man får lösa en den ena än den andra konflikten om leksaker, saft o godis som en del har med sig o allmänt att lyssna på vad man säger. Puh! Jag är helt slut. Hatten av för alla som jobbar på dagis!

Men lite senare på eftermiddagen kände jag att det började räcka. Jag har en liten fundering. Förväntas man som förälder att alltid acceptera när ett barn kommer o vill leka, utan att man gjort upp nåt med dennes föräldrar? Alltså, om man känner att man börjar bli lite trött o inte vill passa andras barn, hur gör man då? Ringer man o säger att nu får ni komma o hämta ungen?? I nio fall av tio är det ju bara jätteroligt att barn kommer o leker på tomten o i huset, men en å annan gång måste det ju va ok att säga nej, eller?

Självklart ska barn komma hit när de vill, det är ju jätteroligt att de vill leka med Elvin. Jag känner att det är jätteviktigt att barn (o vuxna med för den delen) alltid ska känna sig välkomna o uppleva att vi har ett öppet hus o är en öppen familj, men ibland kan man ju liksom känna att det vore bra om man kollade lite med oss om det är ok att lämna barnet en stund. Är jag på väg att bli en grinig gubbe eller?

Jag antar att barn i en viss ålder börjar vandra fritt utan föräldrar i släptåg vid varje steg de tar o att det säkert jämnar ut sig. Ibland är barnen här, ibland är Elvin o de andra hos någon annan.

Underbara sena vår

Igår var en sån där fantastisk, vindstilla, klar o krispig vårdag i norra Sverige. Elvin lekte ute större delen av dagen, med Liam såklart. De var nere vid vattnet o kastade stenar o fiskade med sina pinnar, letade insekter att lägga i burken med förstoringsglas o lät fantasierna skena. Än var det hajar i Stilla havet de såg eller krokodiler. Ibland är det synd att det bara finns mört o annan småfisk i vattnet utanför....

Vina hade en lugn o bra dag. Vi turades om att bära henne o hon kinkade väldigt lite faktiskt. Skönt efter en tung fredagkväll.

Familjen Grane Sandberg kom med Pizza o Elvin o Love lekte på med bilar o tågbana. Nån riktig schlagerkväll belv det inte, Sampan o Camilla är i full sjå med renovering av nya lägenheten de flyttar till nästa vecka, så de loggade ut vid 9-tiden. Elvin somnade strax efter o jag o Sigrid kunde kolla lite förstrött på spektaklet som inte lämnade några som helst bestående intryck.

Vina har en liten lätt förkylning verkar det som. Hon har lite svårt att andas genom näsan, vilket givetvis försvårar amningen, så hon sov lite oroligt. Jag gick upp med henne vid sjutiden, tog henne i bärsjal på en liten promenad i morgonsolen o hon somnade på en gång. Medan hon sen låg i takgungan o sov kunde jag o Elvin mysa i soffan o se på lite TV.

Vina vaknade vid 9 igen o var hungrig. Slut på Sigrids sovmorgon. Jag o Elvin käkade frukost ute på altanen o jag kunde faktiskt läsa nästan hela DN. Fantastiskt, det finns underbara stunder, man måste vårda i sitt minne!

Tungt

Satt o läste några av mina inlägg o det kändes som om det är på sin plats att vara ärlig. Det är tungt ibland. Vina kräver verkligen omvårdnad hela dagarna, o kvällarna är allra mest intensivast. Skulle vi inte haft de tekniker vi nu använt oss av skulle det varit riktigt jobbigt, precis som det var med Elvin.

Jag känner trots allt en trygghet i att vi kan häva de allra flesta skriken o sammanlagt blir det ju inte mer än kanske 10 minuter skrik om dagen, det är ju bara det att vi inte får en lugn stund. Hon sover korta perioder, vaknar lätt o då är det bara att plocka upp, vyssja o bära tills hon smådåsar till. Bäst sover hon i bärsjalen.

Nätterna är dock ganska lugna. Inatt sov hon mellan 23-03 o det är inte fy skam. Sen äter väl Vina några gånger per natt, men somnar oftast om av sig själv efter det.

Ibland får man ändå lust att bli behaviorist. Alltså låta henne skrika så att hon inte vänjer sig vid att hon får som hon vill varje gång hon skriker. Liksom lära henne att skrik inte hjälper o därmed få henne att sluta skrika. Forskning har dock entydigt visat att det är helt fel metod. Så små barn kan inte lära in ett beteende o dessutom har det visat sig att barn som blir upplockade o burna när det skriker, snabbare mognar o hittar trygghet o lugn.

Jaja, nu ammar hon, o snart är det väl bara svinga upp henne i sjalen igen!

Tips o råd

Nu sitter jag på jobbet o har plötsligt några minuter över o tänkte passa på att tipsa blivande mammor o pappor om några småsaker eller slutsatser jag dragit senaste veckorna.

Till att börja med, köp boken The Happiest Baby av Harvey Karp, den finns på amazon.com

Jag har hunnit läsa flera böcker som handlar om spädbarn o hur man bäst skapar trygghet o lugn för en otålig, orolig o skrikig bebis, men ingen är i närheten av den här boken. Han har en helhetssyn som funkar väldigt bra för oss o ger väldigt handfasta tips o råd. Kanske lite klatschigt amerikanska ibland, men det får man stå ut med.

Hans filosofi bygger på att bebisar föds tre månader för tidigt och är i behov av närhet, vaggande, vyssjande o lindande för att det påminner om den trygga tillvaron i livmodern. Vina skulle skrika väldigt mycket, förmodligen klassas som kolik, om vi INTE följde hans råd. Vill nån ha dessa tydliga råd o grepp så tveka inte att höra av er.

För det andra, se till att pappan är minst lika bra som mamman på att trösta bebisen, annars kommer det bli oerhört påfrestande för mamman o i förlängningen för förhållandet. Pappan kan göra allt utom att amma, glöm inte det.

Sist vill jag tipsa om att köpa en eller två bra bärsjalar som avlastar ryggen o armarna. Får man ett barn som vill bli buret mycket, så är det helt omöjligt att orka bära det i famnen med sina armar hela tiden, dessutom blir man fullständigt upplåst. Med bärsjal kan man göra det mesta, utom att sitta vid datorn, för då gungar det för lite.

Har ni större barn, som trotsar o får utbrott som ni inte riktigt hittar bra sätt att hantera. Köp boken The Happiest Toddler av Harvey Karp. Jag har lärt mig massor om hur små barn tänker o hur jag kan bemöta Elvin på ett respektfullt sätt som samtidigt löser många konflikter. Vill nån veta mer om just detta, så hör av er.

Nu ska jag snart packa ihop o åka hem för en välbehövlig helg, även om den inte innebär särskilt mycket vila.

...forts

Hade tänkt skriva lite om ett par böcker som jag tycker är helt fantastiska, som gett mig just ovärderliga råd o inspiration som pappa. Ska göra det så snart jag kan. Nu måste jag tillbaka till jobbet! En deadline är en deadline!

Ovärderliga råd

Jag är hemma en snabbis från jobbet o har lagt Vina i takgungan, sitter med ett snöre i ena handen för att gunga henne, o skriver med den andra... Jävlar, nu börjar hon stöna o stånka, o mobilen ringer!!

Miracle Blanket

Idag fik vi vår specialfilt fån USA (www.miracleblanket.com). Den är specialdesignad för att linda barn o rekommenderas av barnläkare i USA. Den är enkel att använda o verkar sitta kvar på ett bra sätt. Det är viktigt när man lindar barn att inte filten lossnar o liksom glider upp över ansiktet. I första hand därför att barnets Rootingreflex (att söka bröstet o vilja äta) stimuleras om något stryker mot kind eller haka, men oxå för att ett sovande barn ju kan få lite svårt att andas om filten glider upp över ansiktet.

Självklart lindar vi inte Vina hela tiden, utan bara när hon ska sova eller verkligen behöver komma ned i varv. I kombination med radiobrus i bärsjalen funkar det jättebra. Hon somnar eller ligger lugnt, o vi kan sen lägga henne i vår gunga o sitta i soffan o ta det lite lugnt. En stund.

Vi tror att hon fått s.k. Torsk på tungan o ska kolla med BVC imorn. Det är vanligt o Elvin hade oxå det. Man brukar pensla lite blå medicin o så går det över. Det är nån form av svamp om ska behandlas, mer vet jag inte.

Gödslat o sått!

Nu har jag precis gödslat hela gräsmattan med hönsbajs o sått massor med nya gräsfrön. Förra årets försök blev inte lyckat, men nu ska den banne mig ta sig!!

Vina har haft en lugn natt igen. Hon sover faktiskt ganska bra, även om Sigrid måste amma henne en del. Hon somnar om lugnt efter att hon fått sig sin slurk.

Så länge vi bär henne i sjalen, eller söver henne i vår fina hängmatta, o inte är hungrig så är hon ju tillfreds. Hon kräver mycket för att hitta sin ro, men med hjälp av våra tekniker så funkar det ju riktigt bra.

Elvin, världens sötaste storebror

Nakenfis i busartagen! Han är så go o snäll med lillasyster o vill säga gomorron o gonatt till henne. Han gosar o kramas, men nån enstaka gång vill han liksom ta lite för mycket på henne, nästan som at han ser henne som en liten docka. Idag ska han följa med en kompis hem efter dagis, så vi behöver inte gå till dagis. Han följer dem hem o ska äta där om allt funkar bra. Ett första litet steg mot oberoende!!!

Vina mätt o belåten

Här har hon precis ammat o sitter i Sigrids knä. Vi har fortfarande lite svårt att se vem hon är lik o det känns som det tar et tag innan jag riktigt kan känna igen hennes utseende.

Vardag

En trött pappa med en trött dotter. Efter att hon somnat i bärsjalen la jag mig oxå ned. Bruset från radion tycks ha haft en sövande effekt även på mig!!

Börjar bli lite rutiner

Vina sover ändå hyfsat på nätterna. Visst, Sigrid vaknar ju o ammar flera gånger/natt, men Vina är nöjd o blir inte ledsen eller arg.

Överhuvudtaget så mår hon bra o är nöjd när hon får det hon behöver. Vi bär henne mycket, har henne lindad en hel del, hon får amma när hon vill o vi låter radion stå på brus när hon är kinkig. Det är nästan kusligt vilken effekt det ljudet har, det lugnar henne verkligen.

Hon är jättesöt o mjuk o go o Elvin har sagt att han skulle vilja ha ett täcke som är lika mjukt o lent som Vina!!

Vi håller på att leta gungor av olika slag som kanske skulle kunna simulera känslan hon får av att bli buren, för att avlasta oss en del. Vi får se vad vi hittar o hur mycket pengar vi vill lägga ned. Återkommer med resultat.

Jag ringde Socialstyrelsen igår men fick inte tag i rätt personer. Ska försöka igen. Jag vill verkligen veta vilka vetenskapliga belägg det finns för att risken för PSD ökar om man lindar barnet.

BVC

Idag var vi med Vina på BVC första gången. Hon hade gått upp tillfredsställande i vikt, vi fick nån broschyr o hon undrade hur det gick med amningen. Om vi försöker berätta att hon är kinkig, lättväckt o svårsövd, kräver mkt för att komma till ro o har lätt för att skrika, har hon inte många råd att komma med.

När Elvin var spädbarn skrek han väldigt mycket, det var vårt första barn o självklart var man orolig, o sökte svar på VARFÖR han grät o skrek o VAD man kunde göra för att mildra det. Jag påstår att vi fick noll o ingen hjälp då heller. Det enda de barnmorskor o läkare vi pratat med frågar om, är om barnet har ont i magen. Nej, säger vi, det tror vi inte, det verkar inte som om det är problemet. Vad får man för råd o hjälp då? Har ni provat Minifomdroppar? Men Minifomdroppar är ju mot magont!!! Hopplöst.

Min bild är att man som förälder är helt utlämnad till att själv söka svar o lindring. Jag tycker barnmorskorna i primärvården ska gå på kurs. Det FINNS råd o tips till förtvivlade föräldrar, men man får leta. Vi hittade många svar i en amerikansk bok skriven av en barnläkare. Varför kan inte barnmorskorna lära ut de enkla tekniker som jag skrivit om här, som för oss funkar hur bra som helst, o borde kunna funka för fler?

När det gäller att linda barn är tydligen Socialstyrelsens rekommenadtion att man inte gör det för att det tydligen kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Finns det vetenskapligt stöd för det så har jag full förståelse för barnmorskornas hållning i just den frågan. Jag ska kolla upp det närmare o återkomma.

Men när det gäller så enkla saker som att bära barnet på sida, gunga på ett visst sätt, låta radion stå på brus, så känns det som ren o skär inkompetens eller att de inte ser det som sin uppgift att försöka hjälpa föräldrar o spädbarn med att minska skrikandet.

När det gäller barnmorskor i primärvårdens bemötande av mig som man o pappa, så vet jag inte riktigt var jag ska börja. I deras ögon är jag en blindtarm, ett onödigt o potentiellt skadligt bihang. Helt fel sätt att jobba om man har som ambition i samhället att pappor ska ta större ansvar för barnen.

To be continued!

Våld

Idag när jag lämnade Elvin på dagis blev det visst tumult. Elvin var lite småtrulig o ville va lite för sig själv så han la sig på soffan i lekrummet o kontemplerade. Två andra pojkar busade runt o en av dem råkade liksom hamna på Elvin så han fick ont. Medan jag satt o tröstade Elvin hörde jag bakom ryggen hur ena pojken plötsligt skrek till o började gråta. Han stod förtvivlat upp o berättade att den andra pojken slagit honom på läppen, o jag såg hur han faktiskt blödde från båda läpparna. Måste ha varit en hyfsad käftsmäll med andra ord. Fröknarna reagerade såklart direkt o de tog varsitt barn o försökte dels trösta o dels markera o resonera.

Jag funderar nu på hur man går vidare med en sån sak. Jag menar, det är väl inget man bara lämnar efter en liten uppläxning eller? Hur gör man? Om något barn slog Elvin på käften eller om han slog nåt barn så han börjar blöda, så vill jag veta det o jag vill att det finns ordentlig uppföljning på en sån händelse. Elvin ska inte känna att man kan få räkna med en smäll på käften på dagis, o om han slog ska han klart tydligt lära sig att det inte accepteras. Jag hoppas de följer upp detta ordentligt. Jag kommer prata med honom om detta idag.

Jag behöver inte veta VEM som slog, men jag vill veta att det tas på stor allvar. Fan, i vuxenvärlden hade pojken riskerat böter för misshandel, o jag tycker inte man på något sätt ska förringa eller ha överseende med våld mellan barn. Självklart ska det inte bli polissak eller så, men väldigt tydliga markeringar o uppföljande samtal tror jag måste till. Ska fråga hur de agerar när jag hämtar Elvin eller vid annat tillfälle då det är lugnare.

Hur hade ni reagerat om det var erat barn som slog eller blev slaget, eller om ni var fröken?

Pappalunk

Snackade med min kollega idag som var i Stockholm o gjorde en ganska viktig intervju till vårt reportage, o kom på hur lite engagemang jag lade i det. Jag har lullats in i pappalunken! Jag är inte lika kreativ, snabbtänkt o påstridig som jag brukar va när det gäller våra reportage. Jag har helt enkelt viktigare saker för mig än att granska den värsta skottlossningen på länge i Sverige. Dessutom var det polisen som sköt alla 30 kulor. Rakt in i ett villaområde... Men jävlar mig, på måndag brinner det i hjärnan igen!!

Olika bärsjalar

Den här bärsjalen har vi lånat av goda vännen Anna. Den är faktiskt ganska enkel att få på o Vina verkar trivas bra i den. Hon somnar eller tar det lugnt. Iaf ett tag, tills hon febrilt börjar leta efter något att äta. Idag hittade hon min bröstvårta genom tröjan, vilket självklart var ett risigt substitut som hon ganska snabbt avfärdade...
Den här sjalen avlastar mycket bättre än ringsjalen som bara hänger på ena axeln. I den här skulle jag kunna gå omkring ett par timmar, medan den andra är för lite kortare avlastning o vaggande.

Ganska lugn dag

Idag har hon faktiskt sovit i vår fantastiska hänggunga som vi köpte för att få Elvin att somna. Hon sov i två timmar utan att Sigrid behövde gunga henne hela tiden. Det är framsteg det. Tutten spottade hon ut efter några minuter, o så länge hon är nöjd är ju det bra.

Sen gick vi till hans bästa kompis Liam som oxå bor här i Svartöstan. De har från allra första början lekt otroligt fint med varandra utan bråk o gnäll. De delar med sig o turas om o verkar ha väldigt kul tillsammans. Här har de fått tag i varsina verktyg o går loss på kvistar o stammar från en kapat träd. Elvin råkade missa med hammaren o träffade foten, men det är ju bättre än pappa som klöv ved o satte YXAN i foten för några år sedan. Inte så snyggt!

Fin vårdag

Idag har jag o Elvin krattat gräsmattan, imorgon ska jag så mera gräs. Han var jätteduktig trädgårdsmästare o samlade ihop löv o gräs i sin lilla skottkärra, o tippade bakom friggebodan. En stund, tills tålamodet tröt.

De fem S:en

Här den grundläggande teknik vi använder för att lugna Vina. En del lovprisar den som svaret för alla barn som har kolik. Så långt skulle inte jag våga gå, men jag tycker helt klart att den ger stor effekt o de skrik som inte betyder hunger har hittills gått att häva med detta:

Swaddling – Att linda spädbarnet hårt i en filt gör att man förhindrar barnet från för yviga rörelser som egentligen bara stressar upp henne. I livmodern har de ju extremt litet manöverutrymme. Det är ingen idé att bara vira runt en filt, utan man måste göra det ordentligt o det ska sitta tajtare än man tror är hälsosamt. En lös filt runt kommer bara irritera barnet o skulle det somna o lirka upp filten o få den i ansiktet så triggar det matreflexen o hon vaknar i onödan. Det finns flera olika tekniker för detta. Googla swaddling så får ni se. I Sverige är detta inte så vanligt, men i väldigt många länder är det praxis.

Side/Stomach – Att lägga barnet i din famn på sida eller på mage istället för att låta henne liksom ligga på rygg. Ryggläge triggar en reflex så att barnet försöker vifta med armarna o greppa tag i det den ser. Typ.

Ssch – Framkalla ett vyssjande ljud, antingen själv eller med hjälp av radiobrus, eller dammsugaren. Detta påminner om ljudet i livmodern o lugnar barnet.

Swing – Gunga barnet i famnen, med ganska små rörelser men se till att barnets huvud har stöd. Stora rörelser har ju barnet inte upplevt i magen.

Sucking – Det här är själva finalen, när barnet lugnat ned sig. Ge henne bröstet, eller ett finger eller tutte.

Generationer

Morfar blev 91 år igår den 2/5. Stort grattis!
Tänk vad han o de andra i hans generation varit med om. Hur Sverige i princip förvandlades från ett jord- o skogsbrukssamhälle, som han själv i allra högsta grad varit del av under hela sitt liv, till ett industrisamhälle o numera vidare till ett tjänstesamhälle eller kanske informationssamhälle. Det vette fan om någon framtida eller föregående generation varit eller kommer att vara med om så stora förändringar under sin livstid!

Mormor o morfar har fyra barn, åtta barnbarn, o fyra barnbarnsbarn. Det kommer inte jag att ha när jag är 91, om jag någonsin blir det. Jag kommer nog ha fler datorer, mackapärer o molijoxer än han, där vinner jag, for what it's worth!

Frukost

Sitter o läser DN vid köksbordet o blickar då o då ut över den ruttnande isen på Bottenviken. Isrännan som de ståtliga isbrytarna patrullerar hela vintern blir bredare o bredare o istäcket blir mörkare o mörkare.

Igår såg jag faktiskt att syrenerna så smått börjat knoppas o nu är all snö borta från gräsmattan. Jag o Elvin ska kratta den så fort han blivit frisk. Jag har lovat att vänta med det så han kan vara med. Hostan sitter fortfarande djupt o jag tror han har lite feber kvar, men han är betydligt piggare idag så jag måste försöka hitta på nåt lagom kul att göra med honom.

Vina verkar ha sovit större delen av natten. Jag har då inte vaknat av några skrik. Igår kväll blev det mycket bärande i bärsjalen. Jag står framför radion i burspråksfönstret, vrider på ganska hög volym med brus o gungar fram o tillbaka med överkroppen. Då blir hon oftast lugn snabbt o smådåsar o nickar till lite. Då kan man byta till gungstolen en stund o se på lite TV innan hon knystar o stånkar o vill ha mat igen. Så där får man hålla på.

Elvin kanske skulle orka leka på uteplatsen med lite bilar o grejer så kanske jag kan lägga lite steplattor bredvid. Vi får se.

Lindad o klar

Som en liten polkagris! Idag har hon varit ganska lugn, men vi får se hur det blir nu under kvällen, det är då det hittills varit tuffast.
Elvin har fått Alvedon o två sorters hotmediciner o just nu går han att känna igen. Vi har läst i dinosaurieboken som är hans stora passion just nu. Herregud, jag tror han lärt sig namnet på fler än jag. Ärligt talat.

Sjuk o skeptisk Elvin

Han bara sitter i soffan o hostar o kollar på TV, men han gör det stoiskt!

Hon sover på natten

Det är ju faktiskt nåt som hittills funkar ganska bra, o något som definitivt gör att man kan behålla sinnesron själv under jobbiga dagar.

Idag har vi badat Vina för första gången. Hon har alltså vältrat runt i en vecka utan att bada! Vet inte riktigt vad vetenskapen säger om detta, men jag har för mig att det finns poänger med att inte bada på en gång de kommer ut iaf. Tror att de ökar barnets resistens mot allergier, men jag kan va ute o cykla här. Fast återigen lutar jag mig mot lite traditionellt tänkande. Inte fan doppade man ungarna det första man gjorde på grottmänniskornas tid? Inte var de allergiska heller, det kan jag inte tro.

Elvin har feber o är allmänt hängig. Det bir mycket TV o film för hans del. Han verkar som lite låg o betraktar liksom lite brådmoget hur vi struttar runt o försöker lugna Vina. Vet inte om han känner av nån syskonblues eller om han bara är lite sjuk o slö. Han ser som lite moloken ut ändå.

Så där, det här inlägget gick att skriva med Vina sovandes i bärsjalen...

Vyssja, vagga, linda

Vina behöver mycket vyssjande o vaggande för att komma till ro. Vi har även börjat linda henne med en filt. Det ger henne faktiskt ro att inte kunna vifta så mkt med armar o ben.

Det finns en amerikansk barnläkare som har skrivit en mkt bra bok som vi läser. Han menar att spädbarn egentligen föds för tidigt. En sk. fjärde trimester får man liksom återskapa med olika tekniker. Tanken är att man ska försöka likna tillvaron i livmodern så att barnet känner lugn o trygghet. Det är ju trots allt där hon legat under en längre tid.

Man gör det genom att linda barnet hårt så rörelserna blir starkt begränsade, man härmar ljudet som ska finnas i livmodern, genom att låta radion stå på brus, man gungar med små rörelser, och när barnet väl hittat sitt lugn så kan man amma eller ge en tutte som ytterligare stimulerar till lugn o ro.

Det kan ju tyckas lite artificiellt att strutta runt med ett byltat barn i bärsjal o ha radion på högt brus, men eftersom vi inte lever i traditionella kulturer där barnen han hänga o slänga i en sjal nära bröstet hela tiden så får man lov att göra så gott man kan.

Jag tror stenhårt på detta i alla fall, o man märker att det lugnar Vina avsevärt. Man kan gå från desperata hjärtskärande skrik, till hyfsat lugn på en minut om det vill sig väl. Utan att linda blir det betydligt svårare. Det är som att de olika stegen förbättrar i kvadrat för henne, men jag upplever just nu att lindandet har en avgörande betydelse.

Snart hoppas jag hon hittar nattsömnen.