Elvin började svinga ett mjukisdjur som vi hängt upp åt Vina, så att hon kan leka med det när hon knallar runt i gåstolen. Vina som satt i min famn började kikna av skratt. Jag har aldrig hört henne skratta så hjärtligt o intensivt.
Det intressanta att fundera över är ju varför hon skrattade så mycket åt just detta. Varför skrattar en bebis åt vissa saker men inte åt andra? Finns det nån slags genetisk humor o är den i så fall universell? Beats me! Men det var tydligt att hon skrattade mest då mjukisdjuret for upp på diskbänken, inte lika mycket då den bara gungade i snöret.
Titta, lyssna o njut, i vilket fall som helst!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Underbart ljud! Längtar till Lykke kommer upp i den åldern då hon kan få riktiga skrattanfall. Det går ju inte annat än att storflina då!
Har tittat på filmsnutten många gånger vid här laget. Vilket smittande skratt!Härligt att se samspelet mellan syskonen också.
Visade mormor, men hon är så låg nu så jag är osäker om hon förstod vad hon såg. Sorgligt, det känns som hon lägger av nu. En ny generation tar hennes plats, kanske man kan säga,men det är ju livets gång. Vi vet i alla fall att hon är nöjd med sitt liv även om det varit slitsamt många gånger. Du och jag Niklas får vara med när småttingarna växer upp och får minnas mormor som hon var en gång.
Vi har henne att tacka för mycket, inte materiellt kanske, men engagemanget i samhällsfrågor och energin, vill jag tillskriva henne.
Kram Farmor
Skicka en kommentar