torsdag 30 april 2009

PKU

Idag har vi varit på kontroll på Sunderby sjukhus. Det är standard då man åker hem så tidigt från BB. Allt är normalt, hon hör, o hon har inte gått ned för mkt i vikt. Sen vet jag inte vad mer läkaren kollade. Hon svischade in, böjde lite i benen, tittade i ögonen o inte ens jag hann med att fråga VAD hon kontrollerade.

Sen skulle man ju ta de där PKU-testet. Vi fick veta att testet analyseras o man letar efter vissa sjukdomar som det kan va bra att upptäcka tidigt. Så vi lät dem ta blodprovet, men jag är mkt skeptisk till att det ska lagras i en blodbank. Jag har fått nog av alla register, databaser, övervakningskameror, Ipred o allt vad det heter. Jag vill vara fri, inte övervakad. Min dotter ska inte hamna i ett bioregister som KAN tas över av makter som inte vill oss gott. Elvin ska oxå avregistreras. Iaf om jag får bestämma.

Detta är ett statement.

Namn o nytt

Vår dotter heter Vina. Vet inte vad det betyder eller varifrån det kommer, men vi tycker det är ett jättefint namn. Ovanligt är det. Bara 25 i Sverige heter det. Hon ska heta Linnea i andranamn efter Sigrid.
Vina Linnea Simonsson Nordmark.

onsdag 29 april 2009

Lugn natt

Hon verkar ha sovit ganska bra inatt, o Sigrid oxå. Lillasyster är väldigt målmedveten måste man säga. Så fort hon vaknar söker hon mat. Ungefär som Homer Simpson.
Elvin är så duktig på att ta hänsyn. Han är tyst o lugn när vi äter frukost o gör oss i ordning för dagis. Inte ens Sigrid vaknade.

tisdag 28 april 2009

Här är det den fantastiska barnmorskan Gerd som håller i vår två timmar gamla dotter, stilenligt klädd i landstingets dress för nyfödda flickor.

Idag har vi upptäckt lite kladd i ena ögat, vilket kan bero på lite trång tårkanal eller en ögoninfektion. Hon verkar dock inte besväras av det, så vi bara baddar lite med ljummet vatten.

Sover äntligen

Nu sover lillasyster en stund. Hittills har hon uppvisat samma heta temperament som Elvin gjorde som bebis. Visst, hon är bara 2 dagar gammal, men jag har på känn att det kommer att bli långa månader med vyssjande, gungande, sjungande o massor av skrik. Vi får väl se om jag har rätt. Har påbörjat operation takgunga o hoppas intensivt att jag lyckas få fast den. Efter några månaders frustrerande o svettig kamp köpte vi en takgunga åt Elvin o våra liv vände o blev så mycket mera uthärdligt. Jag tror den kommer återanvändas.

Måste medge att jag känner mig lite valhänt när jag ska ta hand om en skrikande bebis. Jag har famn, värme, vyssjande, sång o lillfinger att erbjuda, men jag saknar det viktigaste för henne just nu: Bröst!
Här är vår dotter en dag gammal.
Vi ska snart packa ihop o åka hem från BB.

Nytt liv

I förrgår föddes vår dotter. En helt otrolig, fantastisk, stark, uppfyllande, överväldigande o härlig känsla. Jag grät så det skvalade! Det är verkligen otroligt när ett barn föds. På en sekund ska de börja andas, man klipper navelsträngen, de sköljs över av den största adrenalinkicken de någonsin kommer att få i livet. Snacka om maxat!

Vi åkte hem redan igår eftersom allting gått så bra. Hon ammar för fullt, Sigrid mår bra, o vi längtade efter Elvin. Han var hos mormor i Råneå o hade tydligen väldigt bråttom hem när han fick höra att vi var hemma. Han har varit full av andakt när han tittat o hållit i lillasyster, o verkar faktiskt lite tagen av storheten.

Lillasyster sover väldigt lite under dagarna o har hittills somnat först vid 2-3 tiden på natten. Hon kämpar o stånkar, vill bara suga hela tiden. Hon är en riktigt "sobaprok", ett uttryck på Överkalixmål som betyder ungefär mjölkkalv. Hon verkar ha en hel del temperament o finner sig inte i att bara ligga o titta på omgivningen. Hon vill ha bröst eller finger att suga på, vilket såklart gör att Sigrid mer eller mindre sitter fast i henne. Jag kan tidvis erbjuda ett finger, men man vill ju att mjölken ska strömma till o då är det lika bra att hon suger på brösten så mycket Sigrid pallar. Det gör ont just nu.

Namn har vi inte bestämt säkert ännu. Vi har ett namn som vi går o smakar på. Får se om det käns rätt!

måndag 6 april 2009

Storebror

Om bara några veckor ska Elvin bli storebror. Han har väntat länge nu på att "hans" bebis ska komma. Han verkar faktiskt ha ganska sunda förväntingar, men vi får väl se hur han reagerar när den väl kommer till världen.

Han förstår mkt väl att bebisen inte är nån lekkamrat än på många år, att den mest äter, sover, skriker o bajsar o att mamma o pappa måste ta hand om den väldigt mycket i början. Vi har försökt o förklara allt sånt för att han inte ska bli besviken o förhoppningsvis inte få en sån jobbig första tid som storebror.

Jag återkommer med rapport om hur det går för oss allihop, o jag hoppas skriva en del om det nya livet som tvåbarnsfar o hur livet utvecklar sig för en alldeles nyfödd liten krabat

Dator

Elvin är nu fyra år. Sprudlande av energi o upptäckarglädje. För några månader sen upptäckte han datorn för första gången. Det var Bolibompaspelet Drakens värld som fångade honom. Det var så roligt o se hur han försökte få muspekaren att röra sig genom att lyfta musen o hålla upp den mot skärmen o röra musen fram o tillbaka. Jag tolkade det som att vi människor intuitivt söker den mest logiska förklaringen, alltså att muspekaren borde röra sig på samma sätt som musen rör sig, men det gör den ju inte. Musen flyttar sig ju horisontellt medan pekaren flyttar sig vertikalt på skärmen. Jaja, detta tänker jag inte forska mer i.

Men det är ju egentligen helt outforskat hur datorn påverkar barn som i så tidig ålder tar den o alla dess aktiviteter o interaktivitet för given. Hur kommer det att påverka hjärnan, kommunikationsmönster, språk, socialt beteende m.m. Det får vi helt enkelt se om sisådär 15-20 år eller nåt.

Jag blir verkligen fascinerad av att se hur snabbt han lär sig spela spel, öppna rätt program, klicka fram till rätt sajt via bokmärken, navigera på sajten o växla mellan olika spel på Bolibompas förträffliga sida. Arg som ett bi blir han ibland oxå, när han inte förstår eller har irrat bort sig på nåt svårt spel eller inte tar sig tillbaka till hemsidan o kan välja nya spel. Än så länge kan han sluta när vi säger att det är dags, men jag har ju hört hur svårt det kan vara med äldre barn.

Nåväl, det ska bli spännande att följa hans utveckling även på denna front.