lördag 24 oktober 2009

Working dad

Periodvis är det faktiskt inte alls lätt att lyckas pussla ihop en balanserad tillvaro. Arbete, arbete o arbete som kräver mycket energi, tid o tankekraft är svår att kombinera med den aktiva ansvarstagande papparoll jag vill ha. Så är det bara. Jag räcker just nu inte till för allt o alla.

Det är enkelt att säga att jag ska sänka kraven på mig själv men det är väldigt mkt svårare att faktiskt landa i det o prioritera om, eller göra någonting halvdant. Jag funkar inte så. Just nu blir det mycket fokus på jobb i några veckor o sen får jag försöka ta igen missad tid med barn o fru lite senare. Om livet såg ut så för jämnan skulle det ju såklart inte funka, men en kortare period borde gå utan att jag eller Sigrid bränner ut oss.

De här veckorna förbannar jag kommunala nedskärningar än mer. Vad är det för urbota korkad idé att bara låta syskon till små barn vara på dagis i 15 timmar? Måndag o fredag får inte Elvin vara på dagis alls o det kräver naturligtvis ohyggligt mkt mer jobb av Sigrid att stimulera honom OCH ta hand om Vina som ju alla vet inte är den allra lättaste av bebisar...

Jaja, idag ska jag o Jeje åka skridskor för första gången. Vi har lånat ett par av grannarna. Hoppas han inte tycker det är alltför tråkigt, men ska jag va ärlig så tror jag inte det är nåt han kommer uppskatta, inte till en början iaf.

Över o ut. Vina behöver komma upp ur gåstolen...

1 kommentar:

farmor sa...

Inte utan att man funderar över om man bidragit till att du ställer så stora krav på dig, både när det gäller familjeliv och jobb. Kan bekräftelse,beröm krav och förväntningar(uttalade och outtalade)få till följd att man känner att det jag gör aldrig duger? Good enough har myntats på svenska och sammanfattar vad jag egentligen vill förmedla. Själv måste jag klämma in en utbildning som jag verkligen behöver och vill gå i min arbetsvecka som ofta ligger på över 50 timmar. Jag måste helt enkelt tänka om och göra avkall på vissa saker och inte vara fullt så serviceminded gentemot elever och personal. Är du lik mig förstår jag att good enough inte känns bra. I allafall inte till en början. Kanske ska vi hjälpas åt att tänka på detta?
Kram Mor