Eldens magi

Imorse var det lite småkyligt i huset. Ute var det inte mer än dryga tio grader, så jag gjorde upp en brasa i kaminen. Jag satte Vina framför den o hon hade en lugn o mysig stund då hon hypnotiserat stirrade på de fladdrande lågorna. Antar att det nästan finns en genetisk dragning till eldens magi hos människan, den var iaf högst påtaglig hos lilla Vina.

Samma fenomen, fast i modern o annorlunda tappning, kan man se runt om på gårdarna i Sverige dessa dagar. Vid grillen står männen, de som trots allt oftast, fortfarande, lämnar vardagsmatlagningen till kvinnorna, hittar plötsligt energin o lusten när det vankas mat tillagad över levande glöd (eller gasol, det verkar inte va nån skillnad på fascinationen). Kvinnorna planerar, hackar, dukar o gör tillbehör o sallad. Ute vid grillen står oftast en liten grupp män, med varsin öl i näven o övervakar köttet o glöden.

Varför är det så egentligen? Jag tror det måste finnas ett evolutionärt perspektiv på det, inte för att jag nödvändigtvis tror att det var männen som lagade maten i grottan eller ute på stäppen, men jag tror att den bilden på något sätt fortplantats i moderna män. Vi tror att vi gör något verkligen manligt, samtidigt som vi får en positiv känsla av att faktiskt bidra till att föda vår klan...

Jag är likadan. Jag grillar o Sigrid fixar annat. Jag är nöjd med den fördelningen. Vet inte hur hon ser på det?