Idag har det verkligen varit full rulle hela dagen. Klungor med ungar har invaderat tomten o lekt, busat o bråkat om vartannat. Det är verkligen fullt sjå att hålla ögonen på fem grabbar i 4-5 årsåldern. Man får lösa en den ena än den andra konflikten om leksaker, saft o godis som en del har med sig o allmänt att lyssna på vad man säger. Puh! Jag är helt slut. Hatten av för alla som jobbar på dagis!
Men lite senare på eftermiddagen kände jag att det började räcka. Jag har en liten fundering. Förväntas man som förälder att alltid acceptera när ett barn kommer o vill leka, utan att man gjort upp nåt med dennes föräldrar? Alltså, om man känner att man börjar bli lite trött o inte vill passa andras barn, hur gör man då? Ringer man o säger att nu får ni komma o hämta ungen?? I nio fall av tio är det ju bara jätteroligt att barn kommer o leker på tomten o i huset, men en å annan gång måste det ju va ok att säga nej, eller?
Självklart ska barn komma hit när de vill, det är ju jätteroligt att de vill leka med Elvin. Jag känner att det är jätteviktigt att barn (o vuxna med för den delen) alltid ska känna sig välkomna o uppleva att vi har ett öppet hus o är en öppen familj, men ibland kan man ju liksom känna att det vore bra om man kollade lite med oss om det är ok att lämna barnet en stund. Är jag på väg att bli en grinig gubbe eller?
Jag antar att barn i en viss ålder börjar vandra fritt utan föräldrar i släptåg vid varje steg de tar o att det säkert jämnar ut sig. Ibland är barnen här, ibland är Elvin o de andra hos någon annan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Roligt att Elvin har kompisar som vill leka hemma hos er. Ni får ju ett tillfälle att se hur han funkar med andra barn på det viset.
De är en ny fas i Elvins liv, han börjar bli stor. När ni var små var huset/lägenheten fulla av barn. Kommer du ihåg grannbarnen i Upplands Väsby? Ett och annat hände som gjorde en upprörd både på ungar, föräldrar och myndigheter men man fick inblick i andra familjers livssituation, vilket jag hade nytta av senare i jobbet och livet.
Visst var jag arg många gånger när jag kom hem ifrån skolan trött och hungrig på eftermiddagen och 10 killar lekte krig eller kurragömma i vårt hus. Fördelen var att då visste man var ni höll hus. Jag tror, eller upplevde jag det så, att ni ofta höll till hos oss både ute och inne. Ni var lite större då men mkt grundlades i förskoleåldern. Det blev redan då självklart att man fick ta hem kompisar.... "och det var bara grabbar"
Kram!
... Förväntas man som förälder att alltid acceptera när ett barn kommer o vill leka, utan att man gjort upp nåt med dennes föräldrar? ...
Jag tycker det är självklart att man kan säga nej om det inte passar. Jag skulle inte ta illa upp om kompisens föräldrar skickar hem tjejerna. Mina tjejer är nu inte tillräckligt stora för att gå iväg själva ännu, men den dagen känns det rätt givet att man kollar läget med de andra föräldrarna efter en stund om det är ok.
Det är ju som du säger också kul att barnen kan komma och gå. Det gäller bara att anpassa det efter föräldrarnas ork, eller? ;)
Skicka en kommentar