fredag 19 juni 2009

Billy Elliot

Såg just filmen Billy Elliot. Helt fantastisk berättelse om en 11-årig pojke o hans pappa, gruvarbetaren som strejkar i Thatchers England. Pojken Billy blir intresserad av balett istället för boxning, något som hans inskränkta pappa inte på något vis kan acceptera. Något så omanligt får helt enkelt inte sonen till en strejkande kolgruvearbetare syssla med.

Men Billy har verkligen rytmen i blodet, det rusar, kliar o måste levas ut. All hans frustration som däms upp i det lilla industrisamhället i norra England måste få utlopp o han smygtränar med balettränaren. Tillslut vänder pappan efter att ha sett Billy demonstrativt dansa en nyårsnatt. Pojken ska få gå på uttagning på Kungliga Balettakademin. Givetvis kommer han in o slutscenen är när pappan o Billys storebror sitter på läktarna o ser honom komma ut på scenen i ett makalöst svanhopp.

Filmen handlar verkligen om relationen mellan en far, som trots alla sina tillkortakommanden försöker göra det som är rätt eller anses rätt, o hans son som med obändig vilja vägrar finna sig i ledet, förbli vid sin läst, o begränsa sig.

Jag grät flera gånger. Värst var det när pappan ska vinka av Billy som åker iväg med bussen mot London. Jag vill inte att Elvin ska åka iväg o lämna oss. Men samtidigt så vill jag ju det. Allt jag gör är ju för att han ska följa sin egen väg, hitta sig själv, vara fri i tanken o uppleva allt det HAN vill uppleva.

/To all you fathers out there

3 kommentarer:

farfar sa...

Jag har sett filmen för något år sedan. En helt fantastiskt bra film. Pappan älskar ju sin son, men i kolgruvedistriktet kan man inte dansa balett!! Där skall man boxas. Egentligen är det nog samma förhållande här uppe i norr, fast då skall pojkarna spela fotboll och ishockey. Spännande att se vad Elvin får för intressen.

Niklas sa...

Jo, jag tänkte lite på det. Undra hur Elvin skulle bemötas här i Norrbotten om han valde dans istället för fotboll o hockey? Vi får se vad han vill göra. Lite handlar det ju om vad vi som föräldrar introducerar honom till oxå...

sofie sa...

oxå sett den filmen..
är väldigt bra.. man gråter lätt en liten skvätt här och där bara